I åldrarna över 55 år har intresset för de smarta mobilerna varit svagt. Så gott som alla har tillgång till mobiler, 97 procent bland yngre pensionärer och 81 procent bland de som är över 75 år. Men de äldre använder den huvudsakligen som en telefon och inte för att koppla upp sig till internet. 26 procent av pensionärerna som har tillgång till en smartmobil kopplar aldrig upp sig till internet via mobilen. Användningen av smartmobiler minskar således snabbt bland de som är äldre än 55 år och bland pensionärerna är det få som dagligen använder en smartmobil. Så gott som alla (97%) yngre pensionärer (66–75 år) har tillgång till en mobil, 38 procent har tillgång till en smart mobil, 30 procent använder någon gång internet i mobilen, 14 procent gör det dagligen.

Mobilanvändandet har ökat under det senaste året även om ökningen inte varit lika stark som tidigare år. Från att nästan ingen använde en smartmobil dagligen år 2010, spred sig de smarta mobilerna åren därefter snabbt främst i åldrarna 16 till 45 år. 2013 användes smartmobilen dagligen av drygt 80 procent i åldrarna 12 till 35 år. En ökning på över 70 procentenheter på tre år. Under det senaste året har ytterligare tio procentenheter tillkommit i nästan alla åldersgrupper, utom bland de unga (12–25 år) där användningen redan var mycket hög, och bland de äldsta där användningen fortfarande är låg.

Det som kännetecknar användningen av smartmobiler är den höga andelen av dagliga användare. 8 av 10 använder internet i sin smartmobil dagligen. Och bland de dagliga användarna är tendensen att allt fler använder mobilen flera gånger om dagen.

En orsak till att de smarta mobilerna spridit sig så snabbt särskilt bland de unga är att de kan kopplas upp till internet via de trådlösa nätverken (wifi) som idag finns i de flesta hem, på skolor och på kaféer. Det minskar kostnaderna för användningen särskilt om den är mycket frekvent. Hälften (47%) av smartmobilanvändarna kopplar huvudsakligen upp sig via trådlösa nätverk i hemmet. En fjärdedel (27 %) kopplar huvudsakligen upp sig via mobilnätet medan en fjärdedel (26 %) använder båda näten ungefär lika mycket.

Här skiljer sig de yngsta (12–15 år) från övriga genom att endast 13 procent av dem huvudsakligen använder mobilnätet för den smarta mobilen. En stor del av användningen av de smarta mobilerna, särskilt bland de unga, sker således i hemmet eller i skolan där det finns tillgång till wifi nätverk. (Se kapitel 7 om barn och unga).

Vi såg tidigare att det under de senaste åren inte bara är mångdubbelt fler som skaffat sig en smart mobil utan också att man idag använder mobilen mycket oftare än tidigare. Nästan hälften använder sin smartmobil flera gånger om dagen. Den frekventa användningen av smarta mobiler, särskilt i åldrarna 12 till 35 år, återspeglar sig också i den tid man lägger ner på att använda sina mobiler. Genomsnittet för åldersgruppen 12–35 år är lite mer än en timme om dagen med en topp på nästan 2 timmar (1,8) om dagen för de som är mellan 16 och 25 år.

Även om den totala internettiden också ökat medför den ökande tiden med internet i mobilen att en allt större del av internetanvändningen sker via mobilen. Bland de yngre (12–35 år) utspelar sig nu en dryg tredjedel av den totala internettiden på smartmobilen. Sedan minskar mobilandelen med åldern. Genomsnittet för alla smartmobilanvändare är år 2014, 29 procent.

Jämför vi med tidigare år har den mobila internettiden ökat med 1 timme i veckan mellan 2012 och 2013 och ännu lite mer (1,2 tim/vecka) mellan 2013 och 2014.

Den smarta mobilen har, som vi tidigare sett, spridit sig mycket snabbt bland internetanvändarna efter 2010. Surfplattan kom ett steg efter och dess spridning tog fart mellan 2011 och 2012. Till skillnad från den smarta mobilen började surfplattan nästan från noll. Nu använder 45 procent av befolkningen en surfplatta och 25 procent gör det dagligen. För en jämförelse mellan de olika spridningsförloppen se slutet av detta kapitel.

Särskilt anmärkningsvärt är spridningen av surfplattan i barnfamiljer. Här har föräldragenerationen (35–45 år) gått före. Visserligen används surfplattan som arbetsredskap bland många förvärvsarbetare, men i barnfamiljer tycks den passa mycket bra med att vara lätt tillgänglig, lätt att använda även för de som inte kan läsa. Den har stor skärm och startar direkt. Det anmärkningsvärda är att tillgången är större i åldersgruppen 35–45 år än i åldersgruppen 16–25 år, där annars internetanvändningen är störst. Detta har fått till följd att tillgångskurvan går ner i åldrarna 16–35 år. Kurvan gör något så ovanligt som ett hack nedåt för dessa åldersgrupper som annars brukar ligga i toppen av alla kurvor över tillgång och användning.

84 procent av föräldrarna, 36–45 år, har tillgång till en surfplatta vilket är lika vanligt som bland barn och ungdomar från 6 till 15 år. Användningen av surfplattan bland barn och ungdomar är dock betydligt frekventare än bland föräldrarna. 58 procent av skolbarnen i åldern 9–12 år använder dagligen surfplattan jämfört med 36 procent av de som befinner sig i åldern 36 till 45 år.

Under det senaste året har andelen som använder en surfplatta dubblerats och mer än fördubblats när det gäller den dagliga användningen. Störst har ökningen varit i åldern 36–45 år, där föräldrarna till de små barnen finns.

Idag har 74 procent av befolkningen tillgång till en egen dator. Lika många har en egen smartmobil och 27 procent har en egen surfplatta. Det innebär att hälften (52%) av de som använder en surfplatta har en egen sådan. 8 av 10 internetanvändare har en egen dator och nästan alla som använder en smartmobil har en egen sådan.

Den primära fasen när en ny teknik sprider sig brukar räknas från den första böjningspunkten när spridningen tar fart fram till den andra böjningspunkten när spridningens hastighet nått sitt maximum och spridningstakten börjar minska. Det blir först en böjning uppåt i spridningskurvan och sedan efter några år ändrar kurvan riktning igen och böjer av.

För internet i Sverige tog spridningen ordentlig fart 1998 och spridningstakten nådde sitt maximum kring år 2000. Uppgången var kraftig under slutet på 90-talet med årliga ökningar på 15 och 21 procentenheter, som sedan följdes av en ökning på 3 procentenheter efter år 2000. Spridningskurvan böjde av och planade ut.

För de smarta mobilerna skedde den primära tillväxtperioden mellan 2010 och 2012, efter en mycket lång introduktionsfas. De första mobilerna som kunde kopplas upp till internet fanns tillgängliga långt före iPhone som lanserades 2007, men de fick ingen större spridning. Men 2010 tog tillväxten fart med en årlig tillväxt på först 14 och sedan 18 procentenheter. Till skillnad från vad som gällde för spridningen av internet fortsätter tillväxttakten för smartmobiler att vara hög ytterligare ett år efter 2012 för att börja avta något 2014.

Surfplattans historia är betydligt kortare. Apple lanserade iPad 2010 och redan 2012 hade spridningen tagit fart. Först med 15 procentenheter, sedan med 11 och senaste året med 22 procentenheter. Om surfplattornas spridningskurva inte böjer av drastiskt efter 2014 skulle det innebära ett svårslaget rekord.

Både internet via datorn och särskilt smartmobilen hade en längre uppstartssträcka på flera år innan spridningen tog riktig fart till skillnad från surfplattan där spridningen tog fart nästan från noll. Det har gett surfplattan mer utrymme för en snabb spridning över en längre tid: 48 procentenheter på tre år. Men ser vi tillbaka på slutet av 90-talet så var den spridning som skedde av internet via datorn under 1998 och 1999 snabbare än vad både smartmobilen och surfplattan kan visa upp.

Maximal ökning i procentenheter under spridningen av olika medietekniker

Tabell 2.1. Största spridningsökning i procentenheter under tidsintervallet 1, 2 och 3 år för internet, smartmobil och surfplatta.

Internet uppvisar den snabbaste ökningen under en tvåårsperiod med 36 procentenheter (1998–2000). Sedan följer surfplattan med 33 procentenheter (2012–2014) och inte långt efter den smarta mobilen med en ökning på 30 procentenheter under två år (2010–2012). I ett historiskt perspektiv finns det stora likheter mellan spridningskurvorna av den digitala tekniken och den analoga televisionen som under två år (1959–1961) spred sig med 35 procentenheter (Findahl, 1999).

Vad som händer med spridningen av smarta mobiler och surfplattor efter den snabba tillväxten under det primära skeendet vet vi inte, men som vi redan har konstaterat har den sekundära spridningsprocessen vad gäller internet pågått och pågår fortfarande 14 år efter det att spridningstakten nådde sitt maximum 1999.

I förra årets undersökning kunde vi se att det vanligaste som många gör med sin smarta mobil är att kolla sin e-post och besöka sitt sociala nätverk. Det var de aktiviteterna som dominerade den dagliga användningen hos många som använder smarta mobiler.

I år ställde vi frågor om appar. Första frågan vi ställde i år var hur ofta men brukar ladda ner nya appar? Svaret var att nästan alla som använder en smartmobil gör det åtminstone någon gång. Över 90 procent (95%) bland de unga och omkring 80 procent (78%) bland de äldre. App-kulturen omfattas således även av de äldsta användarna av smartmobiler. Viktigt att komma ihåg här är att majoriteten av pensionärerna inte använder smarta mobiler, men de som gör det laddar ner appar precis som användarna i allmänhet.

De unga är flitigast att ladda ner nya appar. 16 procent gör det minst någon gång i veckan. Frekvensen minskar sedan med åldern.

Den andra frågan var vilka appar som man själv laddat ner som man använde mest? Det finns ju idag tusentals appar och några av dem kanske bedöms som mest värdefulla men används kanske bara ibland. Frågan gällde inte de värdefullaste eller de bästa utan de som användes mest. Fem val var tillåtna och resultatet redovisas i diagram 2.14. De tre första redovisas i diagram 2.15.

E-posten finns redan förinstallerad i de flesta mobiler så den finns inte med i uppräkningen. Men Facebook-appen finns där och får utan konkurrens mest noteringar: 43 procent av alla omnämnanden. Sedan kommer en bank-app (27%), vilket många tycker är praktiskt. En tidnings-app för att kolla nyheter (23%) och en väder-app (21%). Spelappar är också vanliga (23%).

Förutom Facebook förekommer också andra sociala nätverk. Många har en app för Instagram (18%), och några nämner Twitter (3%). Bland medie-apparna används som vi sett tidnings-appar mest (25%), sedan musik med Spotify (14%), TV (8%), Radio (3%) och YouTube (2%).

Reshjälp med tidtabeller (13%), eller kvällens tv-tablå (7%) är också appar som omnämns och flitiga besökare till vissa hemsidor laddar ner appar för Hemnet (4%) och Blocket (7%).

98 procent av alla som använder internet har tillgång till en dator. Och som framkom i förra årets rapport (Findahl, Soi 2013) används datorn minst lika mycket som mobilen och surfplattan även bland de som använder den smarta mobilen eller surfplattan flera gånger om dagen.

Surfplattan används idag huvudsakligen på samma sätt som 2011, även om det då endast var 5 procent som använde en surfplatta. Ipad var då helt dominerande. Att surfa runt, spela, läsa och se på film/video var helt dominerande aktiviteter (Findahl, Soi 2011). Användningsmönstret är detsamma idag.

Vanligast är att använda surfplattan för att söka och surfa runt på internet (37%) och att läsa, framför allt en tidning (31%). Sedan kommer att se på TV-film eller video (25%) och att spela (25%). Nästan lika vanligt är att man anger som huvudsaklig användning besök på sociala nätverk (22%) och att läsa eller skicka e-post (21%). En del spelar med barn och barnbarn. För några ligger surfplattan ”mest och skräpar”.

Vi kan nu jämföra hur den smarta mobilen används med användningen av surfplattan. Surfa runt, läsa, spela, se på film och video är aktiviteter som dominerar användningen av surfplattan. Facebook, Instagram, musik, bankärenden, nyheter/väder och till exempel reshjälp är aktiviteter som är vanliga i mobilen och ovanliga i surfplattan. 70 procent av de dagliga användarna av smarta mobiler kollar sin e-post (Soi 2013), jämfört med 21 procent av de som använder surfplattor.

Ständigt tillkommer det nya sätt att använda sin mobil när nya tjänster lanseras. En sådan möjlighet är att med hjälp av gps-funktionen publicera var man befinner sig. Det finns en rad sådana tjänster som Foursquare och Instagram.

År 2011 var det var fjärde (24%) som använde en smartmobil som använde denna möjlighet vilket motsvarar 9 procent av befolkningen. Idag är det var tredje (37%) vilket motsvarar 25 procent av befolkningen eftersom många fler använder smarta mobiler idag. Från att 9 procent av befolkningen ibland publicerade var man befann sig är det nu 25 procent som gör det.

2011 var det de äldre ungdomarna (16–25 år) som var mest aktiva att positionera sig. Idag är det de yngre, 12–15 år, som är mest flitiga i att publicera var de befinner sig. Hälften (57%) gör det någon gång och var tredje (31%) minst någon gång i veckan. Även här är det flickorna som är mest aktiva: 23 procent av de kvinnliga smartmobilanvändarna (12–15 år) publicerar sin position dagligen, 66 procent någon gång.

Idag finns också olika hälso- och träningsappar och små apparater som kan mäta och registrera på internet vad man gör, till exempel puls, steg eller hur långt man sprungit. Nästan var tredje (29%) internetanvändare har skaffat sig något sådant. De unga kvinnorna är flitigast att använda hälso- och träningsappar, långt mer än unga män. Hälften av de unga kvinnorna i åldern 16–35 år har en sådan app.

Hur många har en hälso- och träningsapp?

Tabell 2.2. Andel av internetanvändande män och kvinnor i olika åldrar som har en hälso- träningsapp.

Under de senaste åren har allt fler banker och myndigheter öppnat möjligheten för legitimering med mobilt bank-id. Det har snabbt blivit populärt i alla åldrar och idag använder sig hälften (48%) av mobilanvändarna av denna möjlighet. Mest använt är legitimeringen via mobilen i åldrarna 16 till 35 år (59%).

Att slå ett femsiffrigt nummer, som började med en 7:a, på sin mobil var tidigare ett vanligt sätt att betala biljetten när man åkte kollektivt. 2012 använde sig en fjärdedel (24%) av befolkningen av betal-SMS som sedan debiterades på mobilfakturan (Findahl, Soi 2012).

I början av 2013 infördes nya regler och användningen av betal-SMS minskade. Istället har nya app-baserade betalningstjänster tillkommit. 19 procent i befolkningen använder nu betaltjänsten Swish, 7 procent WyWallet. Användningen av Swish och förtroendet för betal-apparna är störst bland de yngre (16–29 år).

Det är också möjligt att betala med en streckkod (QR-kod) som man skannar av med sin mobil. Användningen är dock fortfarande mycket begränsad. Mindre än 1 procent använder sig av denna möjlighet (Sverige betalar, 2014).